Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete..

 Tidigare forskning har fokuserat på emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie ämnade besvara frågeställningen: Har ålder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anställds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anställda från ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att äldre anställda och anställda med längre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och välmående på arbetet. Detta visar att det alltså är de som klarar emotionellt arbete bättre.

 Tidigare forskning har fokuserat på emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie ämnade besvara frågeställningen: Har ålder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anställds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anställda från ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att äldre anställda och anställda med längre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och välmående på arbetet. Detta visar att det alltså är de som klarar emotionellt arbete bättre.

I detta vetenskapliga och konstnärliga C-arbete har vi genomfört två kvalitativa studier för att undersöka vad begreppet personlig stil innebär. Först en observationsstudie av personlig stil på gatorna i Buenos Aires, sedan nio djupintervjuer med personer inom modebranschen i Sverige och Argentina. Utifrån detta fann vi en rad kriterier som tillsammans kännetecknar "personlig stil". Viktiga kriterier för att definiera personlig stil är att en person på ett estetiskt tilltalande och laborerande sätt lyckats kombinera kläder och identitetsbärande detaljer i sin outfit på ett sätt som är säreget och speglar personens smak. Personlig stil handlar därför om att oberoende av trender sätta sin egen smak i första hand, därför är självsäkerhet och självkännedom viktiga kvaliteter hos en person med personlig stil.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor.

Vi har valt att i vår uppsats studera en specifik säljargrupp på ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 säljare. Bilden som vi först hade av en säljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden på fall direkt. Därför vill vi inrikta oss på och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den säljargrupp vi fått tillgång till. Förståelsen får vi genom att använda oss av olika teorier, vilka är: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al.

I det moderna samhället har sällskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med känslor. Detta har resulterat i förändrade krav på veterinäryrket, veterinären förväntas betrakta djuret utifrån ägarens världsbild. Undersökningens syfte är att försöka få en ökad förståelse för svenska veterinärers arbetssituation och de problem som kan uppstå i triadrelationen, veterinär ? djur ? djurägare. Författarna har använt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssätt för att uppnå denna förståelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

Denna studie har, utifrån den hermeneutiska traditionen, utförts på en psykiatrisk verksamhet i syfte att nå en förståelse för vad det på mikronivå kan innebära att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förståelsen av fältet. Detta uppmärksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anställda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anställda kan påverkas av de starka emotioner som råder. Den känslomässiga karaktären kan medföra ett behov för den anställde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebära.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor.

Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt..

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet är mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd från läraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lärande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats är att ta reda på vilket av områdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes på 16 olika förskoleavdelningar fördelat på 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.